Normalstadgar för idrottsförening

Antagna av Riksidrottsstyrelsen 1999-12-01

STADGAR

för den ideella föreningen
ALINGSÅS JU-JUTSUKLUBB

med hemort i Alingsås kommun.

Bildad den
18 mars 1990

Stadgarna senast fastställda/ändrade av årsmöte den 22 februari 2004 (om ändringar – ange vilka pa­ragrafer)
Ändringarna avser paragraf 21 punkt 12

Idrottsrörelsens verksamhetsidé

Idrott är

Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra.

Idrott består av

Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.

Vi organiserar vår idrott

Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.

Vi delar in vår idrott

Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar upp till och med 20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år.

I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Barnets allsidiga idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor.

I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott.

I tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I den hälsoinriktade  bredd- och motionsidrotten är trivsel och välbefinnande normgivande medan prestation och resultat är av underordnad betydelse.

Vår verksamhetsidé

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt.

Därför vill vi utforma vår idrott så att

•     den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll

•     alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska
och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven
idrottsverksamhet

•     den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika
samhällsgrup­peringar

•     de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin
verksamhet

•     den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.

(Idrottsrörelsens verksamhetsidé är antagen av 1995 års Riksidrottsmöte.  Ang ”Bra idrott och bra i idrott” se bilaga).

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 §      Ändamål

Föreningen skall bedriva följande idrotter:
Ju-jutsu för barn och vuxna

Föreningen har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med ”Idrottsrörelsens verksamhetsidé”, samt med särskild målsättning att:

Bedriva ungdomsverksamhet och främja Ju-jutsun

Föreningen skall i sin verksamhet aktivt verka för en dopingfri idrott.

2 §      Sammansättning

Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i för­eningen som med­lemmar.

3 §      Tillhörighet m m

Föreningen är medlem i följande specialidrottsförbund (SF):

Svenska Budo och kampsportsförbundet

Svenska Ju-jutsu Kai

och är därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).

Föreningen tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund (DF) inom vars område för­eningens hemort är belägen samt vederbörande specialidrottsdistriktsförbund (SDF) inom det SF-distrikt där föreningens hemort är belägen.

Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsregler och beslut fattade av överordnat idrottsorgan.

På begäran av RS eller vederbörande SF-, SDF- eller DF‑styrelse är föreningen skyldig att ställa föreningens handlingar till förfogande samt lämna av dessa organ begärda uppgifter.

4 §      Beslutande organ

Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.

5 §      Firmateckning

Föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två sty­rel­seledamöter gemensamt eller av en eller flera särskilt utsedda personer.

6 §      Verksamhets- och räkenskapsår

Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr.o.m den 1 januari t.o.m den 31 december.

7 §      Stadgetolkning m m

Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen.

Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i föreningen att i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämpning av stad­garna skall i stället avgöras i enlighet med vad som anges i 33 §.

8 §      Stadgeändring

För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet av­givna röster.

Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.

9 §      Upplösning av föreningen

För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster.

I beslut om upplösning av föreningen skall anges dels att föreningens tillgångar skall användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål, dels var den upplösta föreningens handlingar m.m. skall arkiveras t.ex i folkrörelsearkiv eller motsvarande.

Beslutet, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, skall omedelbart tillställas vederbörande SF.

FÖRENINGENS MEDLEMMAR

10 §    Medlemskap

Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderät­ten till. Medlemskap kan vara aktivt (knutet till idrottsverksamheten) eller stödmedlemskap (ej förknippat med idrottsverksamheten). En stödmedlem betalar endast den av styrelsen fastslagna reducerade stödmedlemsavgiften.

Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederbörande kom­mer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen.

Beslut att avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen.

I beslutet skall skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande skall iaktta för att överklaga beslutet. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den som fått avslag på medlemsansökan.

Beslut om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde inom tre veckor enligt reglerna i RF:s stadgar.

11 §    Utträde

Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen anmäla detta till styrelsen och anses därmed omedelbart ha lämnat föreningen.

Medlem som inte har betalat medlemsavgift för två på varandra följande verksam­hetsår får anses ha begärt sitt utträde ur föreningen. Medlemskapet upphör i sådant fall genom att personen avförs från medlemsförteckningen.

12 §    Uteslutning m m

Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att denne har för­summat att betala av föreningen beslutade avgifter, motarbetat före­ningens verksam­het eller ändamål, eller uppenbarligen skadat föreningens intressen.

Beslut om uteslutning får begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från besluts­dagen.

Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället meddela medlemmen varning.

Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen inom viss tid, minst 14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts. I beslutet skall skälen härför redovisas samt anges vad medlemmen skall iaktta för överklagande. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den berörde.

Beslut om uteslutning eller varning skall fattas av föreningens styrelse och får av den berörde överklagas inom tre veckor enligt reglerna i RF:s stadgar.

13 §    Medlems rättigheter och skyldigheter

Medlem

•     har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,

•     har rätt till information om föreningens angelägenheter,

•     skall följa föreningens stadgar och beslut som fattats av
föreningsor­gan samt följa i  3 § nämnda organisationers stadgar,
bestämmelser och beslut.

•     har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid
upplösning av för­e­ningen,

•     skall betala medlemsavgift senast den 1 februari samt de övriga
avgifter som beslutats av föreningen.

14 §    Deltagande i den idrottsliga verksamheten

Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga med­lemmar. Stödmedlemskap ger ej rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet.

Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av styrelsen eller, om denna så bestämt, av sektionsstyrelsen. Om tävlingen eller uppvisningen arrange­ras utanför Sverige, skall också vederbörande SF ge sitt samtycke, såvida inte SF beslutat om en annan ordning.

Är arrangören inte ansluten till det SF som är organiserat för att omhänderha den idrottsgren vilken tävlingen eller uppvisningen gäller, får medlemmen delta endast om detta SF godkänt tävlingen eller uppvisningen.

ÅRSMÖTET och EXTRA ÅRSMÖTE

15 §    Tidpunkt, kallelse

Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före ut­­gången av februari månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.

Kallelse till årsmötet skall av styrelsen senast tre veckor före mötet tillställas med­lemmarna, eller kungöras i ortspressen. Vidare skall kallelse jämte förslag till före­dragningslista anslås i klubblokal eller på annan lämplig plats. Har förslag väckts om stadgeändring, ned­läggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar skall det anges i kallel­sen.

Verksamhets‑ och förvalt­ningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens för­slag och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga.

16 §    Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet

Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet.

Förslag från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. Styrelsen skall till årsmötet avge skriftligt yttrande över förslaget.

17 §    Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet

Medlem som har betalat förfallna medlemsavgifter och under mötesåret fyller lägst 14 år har rösträtt på möte.

Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud.

Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.

18 §    Beslutförhet

Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på mötet.

19 §    Beslut och omröstning

Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).

Med undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröst­ning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.

Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som er­hållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster.

För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.

Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slu­tet.

Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.

Beslut bekräftas med klubbslag.

20 §    Valbarhet

Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen. Ar­betstagare inom föreningen får dock inte väljas till ledamot av styrelsen, valberedningen eller till re­visor i föreningen.

21 §    Ärenden vid årsmötet

Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:

1.   Fastställande av röstlängd för mötet.

2.   Val av ordförande och sekreterare för mötet.

3.   Val av protokolljusterare och rösträknare.

4.   Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.

5.   Fastställande av föredragningslista.

6.   a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret,

b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det se­naste räkenskapsåret.

7.   Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verk­samhets-/räkenskapsåret.

8.   Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.

9.   Fastställande av medlemsavgifter.

10. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kom­mande verksam­hets-/räkenskapsåret.

11.      Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.

12. Val av

a) föreningens ordförande för en tid av 2 år;

föreningens kassör för en tid av 2 år

föreningens sekreterare för en tid av 2 år.

föreningens kassör väljs inte samma år som föreningens ordförande och sekreterare

b) 2 ledamöter välj på en tid av 2 år. Ledamöterna välj inte samma år

c) 2 suppleanter i styrelsen med för dem fastställd turordning för en tid av 1 år;

d) 2 revisorer för en tid av ett år. I detta val får inte styrel­sens ledamöter delta;

e) 2 ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en skall utses till ordförande;

f) beslut om val av ombud till SDF-möten (och ev andra möten där förening­en har rätt att     representera med ombud);.

13. Övriga frågor.

Beslut  i fråga av större ekonomisk betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet.

22 §    Extra årsmöte

Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte.

Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning skall avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran.

När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte skall tillställas medlemmarna senast sju dagar före mötet eller kungöras inom samma tid i ortspressen. Vidare skall kallelsen med förslag till föredragningslista anslås i klubblokalen eller på annan lämplig plats.

Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort framställningen vidta åtgärder enligt föregående stycke.

Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling.

Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs i 17 § och 18 §.

VALBEREDNINGEN

23 §    Sammansättning, åligganden

Valberedningen består av ordförande och en övrig ledamot valda av årsmötet. Antalet övriga le­damöter skall vara lika förde­lat mellan könen. Olika åldersgrupper skall finnas representerade.

Valberedningen utser bland sina ledamöter en vice ordförande. Valbered­ningen sam­manträder när ordföranden eller minst halva antalet leda­möter så bestämmer.

Valberedningen skall senast 4 veckor före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandattid.

Senast 2 veckor före årsmötet skall valberedningen meddela röstberättigade medlemmar sitt förslag.

REVISORER

24 §    Revision

Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och sty­relseprotokoll och övriga handlingar.

Föreningens räkenskaper skall vara revisorerna tillhanda senast en månad före års­mötet.

Revisorerna skall granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse se­nast 14 dagar före årsmötet.

STYRELSEN

25 §    Sammansättning

Styrelsen består av ordförande samt 4 övriga ledamöter. Styrelsen skall bestå av kvinnor och män. Styrelsen utser inom sig vice ordförande och de övriga befattningshavare som behövs

Vid förhinder för ledamot inträder suppleant enligt av årsmötet fastställd turordning. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe enligt samma ordning för tiden t.o.m. nästföljande årsmöte.

Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt. Han får utses till  befatt­ning inom styrelsen.

26 §    Styrelsens åligganden

När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för föreningens angelägenheter.

Styrelsen skall – inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och dessa stadgar – svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen.

Det åligger styrelsen särskilt att

•     tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas,

•     verkställa av årsmötet fattade beslut,

•     planera, leda och fördela arbetet inom föreningen,

•     ansvara för och förvalta föreningens medel,

•     tillställa revisorerna räkenskaper m m enligt 24 §, och

•     förbereda årsmöte.

Ordföranden är föreningens officiella representant. Ordföranden skall leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga för för­eningen bindande regler och beslut efterlevs. Har ordföranden förhinder skall vice ord­föranden träda in i ordförandens ställe. Styrelsen skall besluta om fördelning av ar­betsuppgifterna i övrigt. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna uppgifter på sekreteraren och kassören.

Sekreteraren

•     förbereda styrelsens sammanträden och föreningens möten,

•     föra protokoll över styrelsens sammanträden,

•     se till att föreningens handlingar hålls ordnade och förvaras på ett
betryggande sätt samt ansvara för att föreningens historia dokumenteras,

•     se till att fattade beslut har verkställts,

•     om ordföranden inte bestämmer annat, underteckna utgående
handlingar,

•     årligen upprätta förslag till verksamhetsberättelse för föreningen.

Kassören

•     föra medlemsförteckning och se till att medlemmarna betalar
beslutade avgifter till föreningen,

•     se till att föreningen söker bidrag från stat, kommun och idrotts-
organisationer m.fl,

•     svara för föreningens bokföring vilket innebär skyldighet att föra
bok över för­eningens räkenskaper,

•     årligen upprätta balans- samt resultaträkningar,

•     utarbeta underlag för budget och budgetuppföljning,

•     se till att föreningens skatter, avgifter och skulder betalas i rätt tid,

•     i förekommande fall upprätta och avge allmän självdeklaration,
särskild uppgift, kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och
övriga föreskrivna uppgifter inom skatte- och avgiftsområdet,

•     föra inventarieförteckning, i vilken också av föreningen förvärvade
priser införs,

•     se till att såväl föreningens medlemmar i föreningens verksamhet
som förening­ens byggnader, idrottsmateriel, priser och övriga
till­hörigheter är försäkrade på ett betryggande sätt.

27 §    Kallelse, beslutsmässighet och omröstning

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet  le­damöter har begärt det.

Styrelsen är besluts­mässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud.

I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde. Om särskilt protokoll inte upprättas skall sådant beslut anmälas vid det när­mast därefter följande sammanträdet.

Vid sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden och av en särskilt utsedd protokolljusterare. Avvikande mening skall antecknas till proto­kollet.

28 §    Överlåtelse av beslutanderätten

Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ären­den till sektion, kommitté eller annat organ eller till enskild medlem eller an­ställd.

Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall fortlöpande underrätta styrelsen härom.

SEKTIONER

(29 § – 32 § kan användas av de föreningar som har valt att organisera sin verksamhet i olika idrottssektioner, t.ex. bandysektion, skidsektion etc.)

29 §    Bildande och nedläggning av sektion

Beslut om bildande eller nedläggning av sektion fattas av föreningens årsmöte eller extra årsmöte som sammankallats för prövning av sådan fråga.

Föreningen har för sin idrottsliga verksamhet följande sektion (sektioner), nämligen

_______________________________________________

_______________________________________________

_______________________________________________

_______________________________________________

30 §    Sektionsstyrelse

Ledningen för varje sektion utövas av en sektionsstyrelse, bestående av ordförande och               övriga ledamöter. Sektionsstyrelse väljs årligen bland röstberätti­gade medlemmar

a)    av föreningens årsmöte.

b)   av möte med de föreningsmedlemmar som bedriver den idrottsgren vilken hand­has av sektionen. Sektionsmötets val av sek­tionsstyrelse skall underställas för­eningens styrelse för godkännande. (Stryk det ej lämpliga av alt a och b.)

Härutöver får föreningens styrelse utse en av sina ledamöter att ingå i sektionsstyrel­se.

Föreningens styrelse har rätt att entlediga ledamot i sektionsstyrelse.

31 §    Instruktion för sektionsstyrelse

Föreningens styrelse skall, i särskild instruktion eller på annat lämpligt sätt, fastställa de befogenhe­ter och skyldigheter som sektionsstyrelse har.

32 §    Budget och verksamhetsplan för sektion

Sektionsstyrelsen upprättar förslag till budget och verksamhetsplan för sektionen att gälla under nästföljande verksamhetsår. Budget och planen inges till styrelsen för godkännande på tid som denna bestämmer. Styrelsen gör de ändringar i budgeten och planen som bedöms vara nödvändiga med hänsyn till föreningens skyldigheter i olika hänseenden, föreningens ekonomiska ställning eller den väntade utvecklingen av den idrottsliga verksamheten.

TVIST

33 §    Skiljeklausul

Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist skall, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF:s eller SF:s stadgar, avgöras enligt lagen om skiljeförfarande. Dock skall följande gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarandet. Vardera parten svarar för egna kostnader liksom för kostnaderna för den skiljeman man utsett. Ordförandens kostnader, inklusive kostnaderna för eventuell sekreterare, delas lika mellan parterna.

Bilaga

Bra i idrott och bra idrott

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt

Fysisk utveckling

Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar  kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan.

Psykisk utveckling

Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra.

Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter.  Idrott är utmanande och spännande. I idrot­ten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.

Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag – i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet.

Social utveckling

Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgö­rande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.

Kulturell utveckling

Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar.

På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten.

Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv.

Det finns således mycket som är bra med idrotten…

Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamhe­ten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.

Demokrati

Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delak­tiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.

Fostran

Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet av droger.

Jämställdhet

Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för  utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.

Rent spel

En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat – doping – för att uppnå bättre resultat.

Förebygga skador

När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven trä­ning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.

Sund ekonomi

Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.

Respekt för andra

Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor.  Den  ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrot­ten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.

Ideellt engagemang

I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksam­heten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella le­darna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.

Miljömedvetenhet

Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn.  Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl a allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.

(Lydelsen antagen av Riksidrottsmötet i november 1995)